Brännässla, Urtica Dioica

Varför bränns nässlan?

Brännässlan har brännhår, som i förstoring ser ut som ett fint glasrör. När man vidrör nässlan bryts röret samtidigt som ett giftämne kommer ut och nässlan bränns. Det gör att nässlan får växa ostört och inte blir uppäten av t ex växtätande djur.

Brännässlan är trots brännhåren en växt användbar för människan. Någon lär har sagt, ”Om människan visste vilken läkande kraft som nässlan har så skulle de inte odla något annat”.

Nässlan är en nyttig bladgrönsak och en energikälla som innehåller gott om vitaminer, mineraler och fibrer. Kom bara ihåg att förvälla nässlorna eller torka dem före användning! Förvälld används den i pesto, pajer och soppor. Torkad används den till te, på fil och yoghurt och bröd.

Nässlan är förutom ett näringsrikt livsmedel milt urindrivande, svagt blodsockersänkande och stimulerande för blodbildningen.

Vissa fjärilar kan vara helt beroende av en enda värdväxt för att kunna överleva och bli en färdig fjäril. Så är det med både nässelfjäril och påfågelöga som har brännässla som värdväxt. När larverna väl blivit färdig fjäril föredrar de att äta från nektarrika växter. Finns det inte brännässla i trädgården eller i närheten så kanske dessa fjärilar inte kommer även om man har många nektarrika blommor.

Brännässlan växer vilt i hela landet på kväverik mark, ofta där gödselhögar funnits.

Källor:
Bilder ur Nordens flora, http://runeberg.org/nordflor/364.html
Naturens skafferi, Gertrud Edström, Vårt Skafferi Sverige, 2014
Junebys medicinalväxter, Hans-Bertil Juneby, Reformförlaget, 1984
Lista på värd- och nektarväxter för några dagfjärilar i Årsta Havsbad, Catarina Johansson, http://www.arstahavsbad.info/tsk/wp-content/uploads/2017/07/Växtlista-pdf.pdf , 2017
Vår flora i färg 1, fanerogamer, Ivar Elvers, Almqvist & Wiksell, 1968

 

Nasselfjaril

Nässelfjäril på Solhatt

 Unga nasslor

Unga näslor